Sådärja

Jag och Anders har inte kunnat enas om stolar till köket så därför har vi inte kunnat köpa matbord och stolar dit sedan vi flyttade in. Som vi har tittat och diskuterat! Men äntliiiigen! Äntligen kunde vi enas om detta och äntligen har vi möbler även i köket haha. Även om vi vant oss vid att äta i matsalen så gör det ju ganska mycket att ha möbler även i köket. 


Vårt kök ser annars inte superfint ut. Det är inget fel på det förutom att trä inte riktigt är vår smak men det får vara för ett tag. Sen när vi har råd så kommer vi ta tag i att göra om köket men det kommer dröja ett par år i alla fall. Vi har andra projekt vi prioriterar innan :) 
Bordet och stolarna kommer från Mio och heter Hanna, det var som om dom talade till oss haha! 

Förövrigt så gick nån propp igår och jag har inte fått något element att funka sedan dess, vilket jag upptäckte inatt när det var typ minusgrader i sovrummen. Jag håller på att frysa till is för tillfället och fötterna är som kylklampar. När källaren är den varmaste våningen i huset, då är det fan riktigt illa! Tydligen är det värmepannan som inte gått igång efter strömavbrottet och jag har varit där nere och flipprat på knappar. Fick den att låta till slut men har ingen aning om ifall den är på eller om den låter för att jag har förstört den för alltid. Det visar sig. 

Åh det ljuva livet i ett äldre hus! 



Sjuk 🤧

Jag har varit jättesjuk i 1 vecka nu! Att jag är småsjuk är inte alls konstigt men nu har jag varit riktigt risig i en hel vecka och det känns liksom inte som att det går åt det friskare hållet heller. Jättekonstigt. I tisdags skulle jag åkt hem till en vän som fick barn för några veckor sedan men fick ställa in det (igen!) och igår skulle jag på bio och middag med en annan vän men fick ställa in det också. Så jäkla surt. Nu hoppas jag verkligen att jag mår bättre till helgen nu, jag ska i alla fall vila massor idag och imorgon och hålla tummarna. 

Till och med Anders har varit hemma sjuk den här veckan, han som typ aldrig är sjuk annars. Han är fortfarande inte frisk men kände att han har för mycket att göra så han åkte till jobbet idag i alla fall. Själv så har jag lämnat Ebba på förskolan och ska hoppa i säng igen. 


Dagens fundering

Vi har en ismaskin på frysen och igår fick jag veta att den tydligen gör isen själv. Nu undrar jag hur? Igår kväll var den halvfull, imorse var den full. Hur gör den? Vart gör den isen? Hur funkar det? Varifrån kommer vattnet som gör isen? Vart blir iskuberna till? Jag kan inte släppa tanken. 


Nejnejnej

Det har hunnit bli kaos här hemma. Grejer överallt, diskbänken belamrad med massa småsaker som vi inte än bestämt plats åt, en hel säck med mina kläder är borta så jag har bara 1 par jeans nu och ouppackade badrumskartonger. Jag och Anders hade bestämt att vi skulle ta ett ryck igår kväll och fixa till allt men så vaknade jag igår efter mitt nattpass och mådde skit, ont i öron, hals och kropp. Hoppades att det skulle vara trötthet men när Anders kom hem så mådde han lika dåligt han så fixandet här hemma blev uppskjutet och vi la oss 20.00 haha. 

Visar sig nu när jag vaknade att nej, det är inte bara trötthet för jag mår fortfarande bajs, så fick avboka dagens planer och nu ligger jag här i sängen. Ångest inför morgondagen när jag går på pass 1 av 3. Har liksom varken tid eller lust att vara sjuk och med nytt jobb så är det ju bara att gilla läget och jobba hårt ändå. Men hoppas att det blir bättre! Nästa vecka är jag ledig och har ett par roliga planer som jag är taggad på! Idag måste jag dessutom ta tag i plockandet och tvätten här hemma. Men jag gör det senare, nu fortsätter jag krama min kudde ett tag till... 


-

Här ska jag bjuda på något jag avskyr. Känner ni igen detta? 

"Nej men tänk om man skulle gå till gymmet innan man börjar jobba imorgon. Jag tycker ju om att träna men man går inte dit så ofta som man skulle vilja. Och så känns det som att man inte har tid."

Man! Man! VADÅ "MAN", DET HETER JAAAG!!! 
JAG funderar på ifall JAG ska gå till gymmet innan jobbet och JAG går inte dit så ofta som JAG skulle vilja. JAG!! 

Jag blir tokig på alla som hela tiden använder sig av man istället för jag. Vad är problemet? Var är era svenskakunskaper? Tillbaka till skolbänken för fasen. 


Ebbas sovrum

Ebba har lyxen att ha ett sovrum och ett separat lekrum. Sovrummet är alltså helt fritt från leksaker förutom lite nallar och böcker. Sååå skönt! Jag är dock avundsjuk på hennes garderober som är enorma 😄 Hennes kläder fyller inte ens en tredje del. Jag vill ha!! Jag ville till och med byta till hennes lilla sovrum men Anders sa nej haha. 


Vi ska sätta tapet i hennes rum men vi gör allt sånt allt eftersom vi har tid. Vi har fokus på dom allmänna utrymmena först och matsalen och vardagsrummet är klart när alla lister kommit upp, sen blir det nog dags för Ebbas sovrum. Hon har även fått en stor säng nu som hon är så jäkla stolt över. Hon har somnat direkt och sovit utan några uppvaknande dom 3 nätter hon sovit här. När vi pratar om huset säger hon alltid "Ebba stor säng" haha. 



Nya jobbet

I onsdags förra veckan var min första dag på nya jobbet. Det var bara möten och handledning hela dagen så jag hann bara se avdelningen jag ska jobba på en snabbis. Jag tycker dock att det var skönt att ha en sådan första dag för det gav mig en chans att gå runt i alla lokaler och hälsa på all personal. Jag kommer ju jobba nätter sen så då blir det inte att träffa så mycket annan personal än mina nattkollegor. Var 6e vecka har jag dock ett sånt här dagspass med möten. 


Det kändes i alla fall jättebra! Jag hoppas verkligen att jag kommer in bra i arbetet. Nu har jag varit ledig i 1 vecka, imorgon har vi planeringsdag och åker iväg för en heldag på ett slott (vilken lyx!! På tidigare jobbet har vi aldrig fått åka iväg på planeringsdagarna) så min första natt blir på torsdag. Spännande! Men verkligen en mjukstart för mig haha. 

Håll tummarna för mig nu! Detta är verkligen vad jag vill göra. 



Vardagsrum

Det är några som bett om bilder på huset så jag tänkte lägga in lite allt eftersom ☺️ Hur låter det? 


Tänkte börja med vardagsrummet. Vi ska måla ett hörn samt sätta en till tapetvåd och 2 lister, sedan är det nästan klart. Det är små saker som inte syns på bild och vi har inte hunnit fylla på helt och hållet med prydnadssaker. Detta är det mysigaste rummet i huset. Stor skillnad mot vårt gamla vardagsrum som var helt vitt och stort. Detta är mindre och så har vi valt en mörk tapet med inslag av guld. Eftersom matsalen och vardagsrummet sitter ihop så har vi valt att skilja dom åt i färger och inredning för att ändå visa på att det är två olika rum. 

Och så koskinnsmattan med guldinslag. 
Vad tycks? 



Idag gäller det. Eller nej, i 2 veckor har det gällt.

Idag går det riktiga flyttlasset! Men vi har kört på ganska bra nu i 2 veckor. Packat några kartonger i taget och packat upp i lugn och ro. Kläder raka vägen in i garderoberna m.m. Skönt att ha vissa saker färdiga redan istället för att stå med 100 kartonger som ska packas upp, möbler som ska sättas ihop och allt under en och samma helg. Det blir tillräckligt mycket kaos och tillräckligt mycket att göra i alla fall nu ett tag framöver. Jag är i alla fall ledig fram till onsdag så jag har lite tid på mig att packa upp i lugn och ro innan det är dags för jobb. 


Ebba sover hos farmor och farfar Torsdag-Lördag nu så vi kan greja bäst vi vill. Men jag längtar tills imorgon när hon kommer hem! Vi ska åka till gamla huset först och visa när det är tomt och säga hejdå innan vi åker hit och visar att alla möbler finns här nu. Vi har dock varit här så mycket och pratat mycket om att vi ska bo här snart så tror faktiskt att hon är med på noterna. 

Men en sak är säker - vi ska aldrig mer flytta! Aldrig. Speciellt med tanke på att vi har typ 150 kvm extra att samla grejer på nu. 


Framsteg

Matsalsgolvet i nya huset slipades och oljades för några dagar sedan och ser nu helt nytt ut! Vi hade hål på vissa ställen i golvet men dom syns inte alls nu. Vi blev riktigt nöjda! 


Anders har även tapetserat och målat matsalen och vardagsrummet så det är så jäkla fint där! På fredag går äntligen flyttlasset men vi har hunnit fixa mycket redan nu innan. Ebbas rum är färdigt med ny säng m.m. Förrådet är ommöblerat, köksskåpen fylls sakta men säkert på, nya möblerna är ihopbyggda... det är så kul att se alla framsteg. Jag längtar verkligen till helgen nu! Tänk att om 1 vecka så bor vi nån annanstans. Galet! 



Löneökning

Nu ska ju jag byta jobb (bara 2 pass kvar!) men jag tänkte snabbt dra lite om löneökningen jag fick för en månad sedan. En löneökning som är normal inom vården. Kan väl säga som så att min brorsa som arbetar inom ett mansdominerat yrke fick typ 2000 spänn i ökning "bara för att" för ett par månader sedan när han klev in hos chefen och frågade. 


Men i alla fall. Min lön skulle jag skriva om. I kuvertet som låg i min låda stod det 500 kr. Men det är ju räknat på 100% och jag arbetar inte 100% så för skojs skull räknade jag ut min löneökning med mina 78 % och skatt. Ca 117 kr. 

117 kr i månaden i löne"ökning" efter 6 år på samma ställe. Det är fan som att bli pissad på. 


Kvinna med bipolär sjukdom

Jag börjar faktiskt tröttna på min diagnos. Den är överallt, verkligen överallt. I mina papper från förlossningen "patienten har bipolär sjukdom". I mina journaler från nu när jag gått hos läkare pga mina magsmärtor "kvinna med bipolär sjukdom uppger att hon under en längre tid haft smärtor i buken". Mitt försäkringsbolag "vi vill ha papper från din läkare innan vi kan höja din livförsäkring". Journalerna från gynakuten när jag fick missfall för några år sedan "kvinna med bipolär sjukdom..."


Alltså vad fan! Vad har min sjukdom att göra med att jag har ont i magen? Eller med min förlossning att göra? Låt mig vara jag! Hanna! "Kvinna 27 år gammal". Låt mig vara hon bara. 

Jag blir ledsen när jag läser dom orden i mina journaler om och om igen, jag känner mig misstrodd. Typ som att bara för att jag lever med psykiskt ohälsa så kanske jag hittar på att jag har ont nånstans/att något hänt mig. Det spelar ingen roll att jag mår bra, att jag mått bra och varit stabil i flera år, jag kommer alltid vara stämplad som hon med bipolär sjukdom. Precis som om jag skulle smitta och det står som en varning för andra läkare att läsa. 

Min diagnos är något jag sett som bra, den har lärt mig otroligt mycket, den har sänkt mig och den har höjt mig och lärt mig att jag är stark, sjukt stark som lever med och vinner över detta. Min diagnos har gett mig en öppenhet gentemot andra människor, speciellt personer med olika former av diagnoser. Min diagnos har sprängt mina fördomar, flera gånger om. Den har tagit mig dit där jag är idag. Jag är kompis med min diagnos idag, vi hänger ihop hon och jag och jag gör mitt yttersta för att behålla övertaget i vår relation. 

Men nu är jag trött. Trött på diagnoser. Trött på onödig info i journaler. Trött på att försäkringsbolag undrar om jag vill teckna livförsäkring för att jag tänker ta livet av mig. Trött på att vara stämplad. Förut brukade jag säga sådär som man oftast gör "jag är bipolär", fram tills jag började plugga psykiatri och min lärare tog upp just det. Varför säger man att man ÄR bipolär, schitzofren m.m. Jag är väl för fan inte bipolär, jag HAR bipolär sjukdom! Man går ju inte runt och säger att någon är cancer. Att någon är diabetes, att någon är artros. Men när det handlar om psykisk ohälsa så är man tydligen sin sjukdom. Jag är tydligen min diagnos. När jag läser olika papper om mig så är jag först och främst inte Hanna, kvinna, stark, frisk, mamma, dotter, syster, fru, arbetare, husägare... jag är min diagnos. Alltid. Och nu är jag trött på den, jag säger upp kontakten med den. 

Sådetså. 



Ibland så

Enda sedan Ebba föddes har jag känt att något är fel i min kropp. Jag har inte kunnat sätta fingret på det men nånting är inte bra. I 1,5 år har jag sagt att det är sköldkörteln men läkare har inte lyssnat. Min övervikt på 25 kg som jag åkte på efter graviditeten har skyllts på hormoner och att "kroppen förändras" efter en graviditet. Och ja, absolut förändras den men jag känner ingen annan som efter 2 år fortfarande har varenda ett av sina 25 gravidkilon kvar. Ingen. Jag har tränat, jag har ätit med sunt förnuft, jag har svullat, jag har ätit lchf, Viktväktarna och måltidsdrycker. Inget har funka. Men hormoner säger läkarna. 


Detta år har varit jobbigt, jag har haft mycket magsmärtor, kräkts och varit sängliggandes till och från. 

Dom senaste månaderna har dessutom varit hemska vad gäller min trötthet. Jag har varit väldigt trött och slutkörd länge men nu har det gått över styr. Jag sover 12-15 timmar per dygn. När jag lämnat Ebba på förskolan så åker jag hem och lägger mig och sedan sover jag fram tills hon ska hämtas i princip, trots att jag sovit ostört hela natten. Nu när Anders har varit bortrest så har jag gått och lagt mig tillsammans med Ebba varje kväll kl 19. Sen har jag sovit tills klockan ringt vid 7, då har jag fått tvinga mig själv att kliva upp. Det är hemskt! Hemskt att känna sig som en tråkig mamma som bara är trött hela tiden, en som inte orkar leka och busa som pappa. En som hela dagarna tänker på när hon kan gå och lägga sig igen. Det har gått så långt att jag tackat nej till planer mitt på dagen för att jag behövt sova... Så illa är det nu. 

Hela tiden har jag sagt sköldkörteln. Jag har alla tecken på att det är underfunktion i sköldkörteln. Ingen har lyssnat. Förrän förra veckan! Jag bokade ännu en tid på vc och fick en fantastisk läkare! Jag gick dit, hon frågade vad jag ville, jag sa att jag vill kolla glutenintolerans, laktos, en gastroskopi  samt sköldkörteln och hon fixade allt åt mig på en gång! Igår fick jag ett brev att jag skulle infinna mig på vc idag. Jag gick dit och gissa vad? UNDERFUNKTION I SKÖLDKÖRTELN. 

Nej men titta där, det berättade jag för dom för bara 1,5 år sedan. Men patienten har aldrig rätt, det är ju hormoner såklart. 

Men nu så, äntligen! Jag har börjat med mediciner från och med idag, nya prover om 3 veckor för att kolla dosen och om den är okej så är det nytt läkarbesök i Januari. Kanske ordnar det sig äntligen för mig. Kanske kan jag orka träffa mina vänner igen, kanske kan jag orka busa med Ebba, kanske kan jag orka vara vaken en hel dag för första gången på veckor. Kanske, kanske kan jag till och med gå ner i vikt. Kanske. Kanske förändrar detta mitt liv. 
På måndag ska jag på gastroskopi och kanske, eller kanske inte, kommer dom fram till något mer. Vi får se. 



Inte alla män, men alla kvinnor

Har ni sett hashtagen me too? Det skrivs ju av kvinnor överallt på sociala medier för att visa hur utbrett sexuella utnyttjanden och trakasserier är. Jag tror ju att alla kvinnor varit med om det, klappar på rumpan, våldtäkt, bli tagen på brösten, sexistiska skämt, frågor om vad man hade för kläder på sig om man berättar om övergrepp m.m. 


Så var med och förändra! Var med och visa alla, speciellt alla män att det faktiskt gäller alla kvinnor! 
#metoo 



Hemma

Måste bara berätta om i lördags när vi varit i nya huset. Det var Ebbas 3e gång hon var där och vi har ju pratat mycket om att vi ska bo i ett nytt hus och hon ska få nytt rum m.m för att förbereda henne lite. I lördags när vi skulle åka hem från det huset så vände Ebba vid bilen, gick upp för trappan till huset och försökte öppna dörren. När jag frågade vad hon gjorde så sa hon "Ebba hemma". Det är till och med hemma för henne. Så skönt för det är henne jag oroat mig för och hur hon skulle ta ett annat hus men hon har ju praktiskt taget redan flyttat in! 




Om

Min profilbild

RSS 2.0