Sometimes I worry that I might be ugly, then I look in the mirror and I´m delighted to find that I´m fucking gorgeous

Det började med att jag upptäckte att jag måste ha glasögon på mig varje gång jag sitter vid datorn för att inte kisa sönder hela ansiktet och sen ha huvudvärk i ett dygn. Detta var flera månader sen, kanske till och med ett år. Tiden går så snabbt.
 
Sen var det hockeymatchen mellan Sverige och Finland och 5 minuter in i matchen hör jag mig själv säga "Jag skulle ha tagit med mig glasögonen", fick panik och hoppades att kollegan inte hört mig men jag såg hennes blick. När jag ändå skriver detta så kan jag ju samtidigt erkänna att jag inte ens såg pucken under halva matchen.
 
Men lite dålig syn, det kan jag ta. Det finns dom som är halvblinda vid 20 års ålder och så illa däran är jag inte, inte ens i närheten. Ute i trafiken är jag mer blind med glasögon än utan. Men så kom jag hem och när det var dags att borsta tänderna upptäckte jag en rynka i pannan. En djup rynka. HUR kan jag inte ha sett den förut? Ännu mer jobbigt, har någon annan sett den?
 
Det är att halva min gymnasieklass har skaffat barn. Vissa är redan gifta.
 
Det är att jag faktiskt skrev "Tiden går så snabbt"  lite högre upp i det här inlägget, sådär som bara äldre människor gör.
 
Mitt liv är över. Måste nu hitta någon som går med på att göra mig på smällen fort som fan innan även äggstockarna går och säger upp sig helt (dom har varit extremt sjukskrivna fram tills nu men man kan ju hoppas på att dom kanske kan börja jobba lite istället för att bara finnas där utan att göra det dom är byggda för). Herregud, när den där rynkan kom så var mitt liv verkligen över.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0