You keep me safe, I´ll keep you wild

Grattis på födelsedagen älskling! ♥
 
 
Och jag ber om ursäkt i förväg för din födelsedagspresent,
jag lovar att stötta dig till 100% men förstår om
du kommer avsky mig i perioder. Men det har blivit min
nya grej att utmana dig...
"You keep me safe, I´ll keep you wild" - Kommer du ihåg?

You healed these scars over time, embraced my soul, you loved my mind

You touch these tired eyes of mine

 and map my face out line  by line

and somehow growing old feels fine.

Listen close for I'm not smart,

you wrap your thoughts in  works of art

and they're hanging on the walls of my heart.

 

I may not have the softest touch,

I may not say the words as  such

and though I may not look like much I'm yours.

And though my edges may be rough

I never feel I'm quite  enough,

it may not seem like very much but I'm yours.

 

You healed these scars over time,

embraced my soul, you  loved my mind.

You're the only angel in my life.

 

Ain´t nobody gonna love you like the way I do

Liten blir bara större och större ♥
 

Hon går! Hon pratar massor, hon går, hon förstår i princip allt man säger till henne, hon svarar på frågor, hon ropar om hon vill något. Hon klättrar upp i soffan, lägger sig ner och sätter igång tvn själv när hon vill ligga och ta det lugnt en stund! När blev hon så stor? Det var ju nyss hon bara var en knubbig liten skrutt som satt lite snett i matstolen och såg glad ut för att hon fick vara med oss vuxna vid matbordet.
 
Hon gillar att åka pulka, duscha, läsa böcker, sjunga och dansa och så har hon sina egna skämt som hon kör med mig och så helt andra skämt som hon kör med sin pappa. Hon gillar inte torsk och att gå och lägga sig men kan vara förjävlig att ha att göra med när hon är trött. Då vet hon verkligen vilka knappar hon ska trycka på för att pröva sin mammas nerver! Hon är en liten person nu. Min bebis är inte längre en liten bebis, hon är ett barn. Ett barn med egen vilja. Ibland gör hon mig tokig men jag älskar henne mer och mer för varje dag som går. Jag brukar krama om henne och borra ner mitt ansikte i hennes mjuka axlar och hals, pussa henne och säga hur mycket jag älskar och är tacksam över henne. Tänk om hon bara visste.

När det är lite tufft

Det är mycket just nu även fast jag är föräldraledig och det känns som att det inte händer ett skit på dagarna, haha. Jag har varit låg ett tag, sover dåligt och haft en del dåliga tankar och impulser på besök. Det har helt enkelt varit väldigt jobbigt ett tag och jag har bestämt mig för att börja medicinera igen, för min dotters skull. Bara hoppas att det funkar för det är tufft att må dåligt inombords och leva med negativa tankar och impulser när man har ett barn att ta hand om. Det är omöjligt att stanna kvar i sängen en hel dag trots att jag ibland skulle vilja.
 
Samtidigt så har jag och Anders krisat en period nu. Mitt i starten av bröllopsplanering och provning av klänningar så har vi krisat rätt ordentligt. Så ordentligt att det till och med var på tal att ställa in bröllopet, något ingen av oss vill. Nu jobbar vi på att lösa allt, vi älskar ju varandra och vill absolut inte vara utan varandra men ett förhållande är inte alltid en dans på rosor. Nu känns det i alla fall bättre, vi har pratat massor och nu försöker vi göra småsaker för varandra som glömts bort längs vägen.
 
Åh jag skulle behöva komma bort på en veckas semester. Komma bort från matlagning, disk och vardag. Njuta med min familj, få lite sol, sovmorgon och ladda ny energi men alla extra pengar går till bröllopet just nu så att boka en resa finns inte på kartan. Tråkigt nog även om vi ju har annat roligt att se fram emot :) Tänk om vi kunde vinna en större summa pengar, hallelujah vad perfekt det skulle sitta just nu!

Prinsessa för en dag

Dagen jag insåg att jag visst kan se ut som en prinsessa, en riktig dröm. Samma dag insåg jag också att man måste skita pengar alternativt kunna odla pengar hemma i vardagsrummet för att ha råd med ett riktigt bröllop. Gaaalet vad klänningar kan kosta! Funderar på att lägga på Anders klädbudget på min klänning och så får han gifta sig i nån gammal jobbkostym. Det är väl hyfsat rättvist?
 
 
Magisk är det enda ordet för att beskriva denna! Magisk och dyr.
 
 
Vacker men ingen jag föll för. Jag har lagt in dom här bilderna även
på instagram och en del har hört av sig och undrat HUR jag kan lägga upp
bilder på bröllopsklänningar men självklart är detta
bara bilder på klänningar jag INTE kommer att ha. Klänningen som jag
kommer ha på bröllopet kommer varken ni eller Anders få se förrän till vigseln.
 

När helvetet har frusit till is

Nä nu jäklar fick jag feeling för skrivandet igen! Det kommer dyka upp massa inlägg nu helt plötsligt så håll utkik ni trogna läsare! :) Det kommer vara både personligt och ytligt. Men en del bilder för ovanlighetens skull! Vi får väl se hur länge feelingen håller i sig...
 

Tunnelbanan

Jag kollade på Tunnelbanan igår kväll. Såg ni det avsnittet? Flera personer ringer efter ordningsvakter och när dom kommer ner till rätt plattform sitter en mamma där, full och utslagen. En främmande man sitter och håller upp henne. Med sig har hon sitt barn, ett litet barn på 2-3 år som ligger och sover i vagnen. Mamman omhändertas och ordningsvakterna får ta hand om barnet tills polis kommer till platsen och kan ta hand om barnet och lämna över den till socialen. Både jag och sambon satt med tårar i ögonen. Ordningsvakterna grät och sa att det är det värsta dom sett. Det var hemskt. Och idag när jag vaknade var det där barnet det första jag tänkte på. Det där barnet och alla andra barn som har det likadant. När jag lyfte upp min dotter ur sängen så undrade jag när det där barnet senast hade blivit upplyft på samma kärleksfulla sätt. När hade det där barnet senast mötts av ett leende och orden "Godmorgon älskling" när den vaknat? När jag satte min dotter vid matbordet och gav henne frukost, en ordentlig mättande frukost, så undrade jag samtidigt när det där andra barnet senast fick en likadan frukost. Jag kan inte släppa det där barnet, jag undrar hur det har gått. Jag hoppas att den fått komma till en fin familj, en familj som aldrig dricker. En familj som öser kärlek över barnet. Och när jag kramade min dotters varma, mjuka kropp, min dotter som aldrig sett sin mamma eller pappa full, så kände jag bara kärlek. Jag ska överösa henne med kärlek i resten av mitt liv. Inget barn ska behöva växa upp som barnet där nere i tunnelbanan, sovandes i vagnen medans mamman ligger full och utslagen på en bänk. Inget barn!

Föräldra"ledig"

Nu går jag på föräldraledigt igen och är inte tillbaka på jobbet förrän i Januari igen. Det är lite blandade känslor inför det. Dels så har jag tyckt att det varit otroligt skönt att få komma hemifrån och göra annat och träffa vuxna människor på jobbet. Det är också väldigt skönt att få släppa hushållssysslor och barnansvar till sambon och bara jobba, sova och göra roliga saker tillsammans med Ebba, slippa vardagsfajterna, matkladdet, promenaderna och tjaffsen (för just nu är hon som en tonåring i en 1 årings kropp). Dessutom har det varit skönt att Anders faktiskt bara jobbat 3-4 dagar i veckan nu i ett par månader (innan det var han pappaledig på heltid), vi har fått familjetid tillsammans.
 
Samtidigt så ska jag få släppa jobbet lite. Jag ska få umgås med min dotter dygnet runt nu tills hon börjar på dagis. För ja, i Januari är det dags för henne. Hela dagisbiten är otroligt ångestladdad för mig, jag tänker på det dagligen och har riktig ångest inför det. Jag tror att Ebba kommer att älska det, jag tror att hon kommer tycka det är jättekul och skita fullständigt i att vi lämnar henne där. Men dom älskar ju inte henne så som jag älskar henne, personalen känner inte henne, jag känner inte personalen. Herregud vi vet inte ens vart hon hamnar än! Det är det värsta av allt! Och tänk om personalen är ett gäng skitstövlar? Tänk om dom inte tycker om henne! Som sagt, ångestladdat...
 
Men nu ska jag få 2 månader tillsammans med min lilla bebis. Min lilla stora bebis. Och jag hoppas att hon snart tar sig ur den här tonårsfasen så vi kan ha roligt och mysigt tillsammans igen (det har vi ändå men det är betydligt mycket mer gnäll just nu). Älskade lilla hjärtat, hur ska jag leva med att inte veta exakt vart hon är och vad hon gör hela tiden? ♥
 
...Jag kom förresten på vad som suger med att vara föräldraledig. Att vara ifrån Anders 12 timmar om dygnet 5 dagar i veckan! Vi ses knappt när han jobbar som han gör och jag får göra ALLT i veckorna.

RSS 2.0