När man plötsligt blir barnledig

Syrran hörde av sig idag och ville hänga med Ebba. Eftersom vi skulle få middagsgäster så kunde dom inte komma över till oss så syrran föreslog att Ebba kunde komma till dom. Sagt och gjort, Ebba sover hos sin moster!
 
 
Vad jag och sambon skulle kunna göra en barnfri kväll, natt och morgon?
Titta på film och serier halva natten med gott samvete för att vi vet att båda har sovmorgon imorgon.
Gå på bio.
Ta en kvällspromenad tillsammans.
Ha högljudda vuxenlekar i hela huset halva natten.
Ta lååång sovmorgon och bara ligga och mysa och prata i sängen när vi vaknar utan stress att kliva upp.
Äta en lugn frukost tillsammans.
Sa jag sovmorgon?
 
Vad vi gör istället denna barnlediga natt? Sambon är ensam hemma och spelar tv-spel. Jag jobbar.

Tips!

Bjuder på ett skitbra tips för alla som ska gifta sig eller till alla som söker en perfekt present till någon som är nyförlovad och i början av planerandet!


Fick den här av min bästa vän för några månader sen och den fångar verkligen allt som behövs. Man kan samla inspirationsbilder, hålla full koll på gästlistan, full koll på budget, skriva meddelanden till sitt framtida jag/sin blivande man/fru m.m. Dessutom är den full av tips och hjälper en att hålla koll på i vilken ordning allting behöver göras. Vad ska vara klart 1 år innan, 6 månader innan, 4 månader innan...

Stort tips! Tror den är köpt på akademi bokhandeln. Varsågoda. 



Det här med hindersprövning

Känns rätt konstigt att sitta och fylla i papper på att jag och sambon inte är syskon. Finns det seriöst syskon som försöker sig på ett äktenskap med varandra? 


Jag skulle även skriva ut och fylla i papper om namnändring. Jag trodde det var att fylla i ett papper och skriva från vilket datum man vill att det nya namnet ska gälla men nej det börjar ju gälla typ direkt när Skatteverket fått in det! Livsfarligt ju. Så jag sket i det. Jag trivs bra med mitt efternamn så kör vidare på det in i det sista, några månader till ska jag njuta av det namn jag haft i 26 år innan jag sviker mitt finska arv 😁


-

Vi har än så länge hållit datumet hemligt för alla utom familjerna. Men här får ni en ledtråd 😁 Känns plötsligt som att det är jätte lång tid kvar! 




Det där med nattpass

Har jobbat mitt första nattpass efter att ha varit ledig i 11 dagar. Det brukar inte vara några större problem att jobba natt, tröttheten brukar hålla i sig mellan typ 04 och 06.30, sen brukar den försvinna lite när morgonpersonalen kommer. 


Denna morgon kommer jag inte upp ur soffan här på jobbet. Jag undrar om jag kommer växa fast här. Kan jag köra bil? Har jag någonsin varit såhär trött förut? Hur håller man ögonen öppna? Vart köper man uppiggande knark? Vart köper man knark överhuvudtaget? 
Så många frågor. 


Den där klänningen

 
Höll på att glömma men här kommer bilder på klänningen jag var sugen på innan jag hittade den jag köpte igår ✨
Anders reaktion när han fick se dom här bilderna igår var "oj vad vacker!" så det är bara att hoppas på att han reagerar ännu bättre på den nya inne i kyrkan sen! 😁
 
 

Dagens

Idag var jag, min tärna och svärmor och provade klänningar till mig. Det är andra gången jag provar och jag har sett fram emot det jättemycket fast samtidigt känt en liten ångest då jag vetat att jag måste hitta något snart men inte trott att jag skulle hitta nån inom rätt prisklass. Sist jag var och provade föll jag totalt för en klänning som jag inte visat bild på då jag fortfarande haft det som alternativ trots att den låg på 10.000 kr över budget...


MEN idag så hände det otroliga. Jag skulle prova en klänning som jag aldrig skulle tänkt mig annars men vi skulle jämföra storlek med en annan klänning som jag gillade. Och så fick jag på mig den där som inte alls var vad jag tänkt mig och så kände jag "wow"! Efter det provade jag ingen mer. Det blev den. Inte riktigt lika fantastisk som den jag fallit för tidigare men denna höll budgeten preciiiis. 

Nu är allt fixat som vi måste ordna såhär långt i förhand utom min ring. Den ska göras speciellt av mammas och pappas ringar som ska smältas ihop och sen i med ca 15 diamanter. Det är det enda vi har kvar just nu. Allt annat kan vänta några månader sen 😊

Slänger in bilder på några klänningar. Den första provade jag idag och dom andra är klänningar jag provade sist. Alla bilder får inte plats i samma inlägg så imorgon slänger jag in ett inlägg med bilder på den där svindyra klänningen som jag hade som alternativ innan! Som bara 3 pers sett innan... 



Inbjudningskorten

Igår kväll satte jag ihop några av inbjudningskorten och jag älskar dom! Så jäkla fina! Egentligen ville jag ha kort i guld med ett litet smycke på men det ville inte Anders (och jag har fått lära mig att kompromissa. Skittråkigt!) så det här är dom vi föll för båda två. Hoppas gästerna också tycker dom är fina för det känns lite som att korten visar lite av hur bröllopet blir sen och vi vill att det ska andas lyx över det hela. 


Vi la även till för att få adresserna förtryckta på kuverten då det blir finast så samt att det känns lite extra lyxigt 😁

Visar ett litet smakprov... vad tycker ni? 
Jag har även lagt till en ny kategori som heter bröllop här i bloggen så blir det lätt att hitta vissa inlägg. 

(PS. Ni var 3 stycken som svarade när jag undrade vilka ni är som läser. Jag vet att ni är fler så kom ut ur garderoben nu och berätta!)



Det här med förskola

Ebba börjar på dagis (jag säger fortfarande dagis. Skjut mig för det) om bara nån vecka. Vi tror att hon kommer att älska det och ha jättekul, hon är nämligen väldigt social av sig och är i farten varenda vaken minut. Tror det blir värst för mig faktiskt. 


Nu när hon ska börja så får man höra en hel del om förskolan, personal och vad som är rätt och fel ålder att börja i förskolan. Forskning visar att 13 månader är den perfekta åldern om man vill slippa ett ledset barn vid varje lämning (Ebba kommer vara nästan 16 månader). Och så finns det dom som anser att man är en hemsk förälder om man lämnar sitt barn på förskolan före 3 års ålder. Dom människorna vet antagligen inte hur det funkar med föräldradagar nu för tiden. 

Dom vanligaste argumenten är "personalen har inte ens tid att mata barnen" och "dom barnen som inte kan gå blir sittandes medans alla andra leker". Nu tänkte jag tala lite om vad jag tycker om detta...

Förskolan finns inte för att uppfostra våra barn eller lära dom äta mat. Det är föräldrarnas jobb. Det är även föräldrarnas jobb att förbereda sitt barn inför förskolan och i dom förberedelserna ingår att lära barnet att äta själv. Ebba har ätit själv i flera månader. Det har varit mycket att städa och hon duschar 2 gånger om dagen nästan varje dag men det måste få vara så för att hon ska lära sig. Nu äter hon soppa med sked helt själv och spiller knappt något. Tror ni att det hade varit så om vi envisats med att mata henne för att slippa kladdet? 
För kom igen, det är klart som fan att förskolorna inte kan ha personal för att mata alla barn! På en grupp på 12 barn så skulle det innebära 12 pedagoger! Det är helt orimligt att förvänta sig något sådant för att en själv ska slippa lära sina barn hur man använder bestick. 

Kan ditt barn inte gå vid förskolestarten? Skjut upp starten då! Annars så antar jag att barnet kryper rätt bra vid den åldern och då finns det ju inget problem. Barnet tar sig ju framåt oavsett och blir inte alls sittandes i ett hörn. Det går inte att förvänta sig att pedagogerna ska bära runt på barnen hela dagarna. Hur ska barnen annars lära sig att gå? Och hur ska det då finnas möjlighet för ALLA barnen att få samma uppmärksamhet? Ska barnen som inte kan gå få massa mer uppmärksamhet än min dotter som kan gå? 

Om föräldrar lämnar sina barn på dagis vid 13 månader eller vid 3 år är upp till var och en. Det är lätt att hålla barnen hemma länge om man skaffar syskon tätt men för dom som inte vill eller kan det så är dagis oftast alternativet för att kunna gå runt för det kommer en dag när föräldradagarna är slut. Ebba har varit hemma i nästan 16 månader, nu vill både jag och sambon jobba. Vi vill att hon ska få mer stimulans än hon får hemma och av att gå till öppna förskolan 1 gång i veckan. Vi vill ha 2 löner för första gången på 1,5 år. Vi vill spara föräldradagar för att kunna ha henne hemma längre på somrarna och kring jul så att hon ska slippa sammanslagningar av förskolor. Ska vi behöva utstå skitsnack och kommentarer som antyder på att vi inte prioriterar henne? 

Såhär är det. Jag jobbar nätter vilket innebär att jag jobbar långa pass men få. Jag jobbar ungefär 6 pass i månaden som faller in mitt i veckan. Det innebär att Ebba kommer gå på dagis dom dagarna så att jag ska kunna sova. Det innebär också att Ebba kommer få gå på dagis även när jag är ledig för att hon ska få behålla kontinuiteten. Hon kommer få korta dagar och hon kommer ofta bara gå 4 dagar i veckan men hon kommer gå där ibland även fast jag "bara" är och storhandlar, gymmar, sover, fikar med vänner eller tittar tv. Och vi är fantastiska föräldrar! 

Punkt. 


Morgonstund...

Varje morgon efter frukost och påklädning är det tv-tid. Vi började med det för nån månad sedan och nu håller Ebba stenhård koll på det. Hon lägger sig i soffan, alltid på samma ställe med snutte och napp och väntar på att man sätter igång tvn åt henne. Gör man inte det direkt så ropar hon på en tills man kommer och gör det. 


Varje kväll efter middag och dusch är dagens andra tv-tid. Behöver jag ens säga att hon har samma koll då? 😁

Nått nytt hon börjat med är också att hon plockar ihop sina kläder i slutet av dagen och går och lägger dom i tvättmaskinen. 
Till det plockar hon även upp sina leksaker på kvällen om vi ber henne samt tömmer mer än gärna diskmaskinen (och då när vi inte ser. Hon får absolut inte göra det annars haha)

Vad fort dom lär sig! Och vad dom snappar upp saker! Varje dag får man bevis för att det är jätteviktigt att tänka på vad man säger och gör inför sina barn, även i ung ålder. 



Senare idag kommer det nog ett inlägg om vad jag tycker om förskolan... 
Våra bröllopsinbjudningar kom för ett par dagar sedan också och så fort jag har satt ihop dom och kan fota så tänkte jag lägga upp lite bilder. Ska nog hålla så mycket bröllopssnack och detaljer här på bloggen som möjligt och inte lägga upp så mycket på instagram eller fb :) 


It's a better place since you came along

Nu är vi igång! Vi tog oss i kragen i veckan och har nu beställt inbjudningarna (som tydligen inte alls tar 2 månader som jag först fått höra) samt gjort klart vår hemsida. Lite kul faktiskt att få fixa till en hemsida som handlar om oss! Den är endast till för gästerna och innehåller mer info än själva inbjudningarna för att undvika att inbjudningarna blir så plottriga med massa text. 


Även gästlistan är nu helt färdig. Vi har inte möjlighet att bjuda alla vi skulle vilja utan vi får köra på så många som vi kan helt enkelt och har fått ta närmast först. T.ex av släkten har jag bara bjudit 5 pers (av typ 200...) 
Det blir litet med jäkligt lyxigt, precis som vi vill ha det! 


Vilka är ni?

Jag har fått fler läsare sedan jag laddade ner blogg.se appen och började uppdatera mer (kanske inte så konstigt haha). 

Men nu är jag nyfiken på vilka ni är! Berätta! Känner jag er? Hur hittade ni hit? Vad heter ni? Hur gamla är ni? Berätta! 😁



Kry

Antar att alla hört talas om appen kry vid det här laget? Eller är det bara i mammagrupper det pratas om den? 


Jag laddade ner den igår då jag haft lite besvär men vägrar ringa och boka tid på vc då det inte är jätteviktigt och jag har ingen lust att vänta i 3 veckor på att träffa en läkare när det är nu jag har besvär. 

Jag laddade ner appen, bokade en tid med en läkare och 15 minuter senare ringde han i ett videosamtal så jag kunde visa vad problemet är och prata direkt med honom. Det kostar som ett vanligt läkarbesök (gratis om man har frikort) och gratis för barn. Dom kan skriva recept och remisser och om man vill kan man skicka bilder till dom. Hur bra är inte det den dagen det dyker upp skumma utslag eller något på dottern? 

Hur smart är inte detta?! Ladda ner! Där har ni dagens tips från mig. Varsågoda. 


Att leva ihop med en man

Anders vart så jäkla gnällig under kvällen för att jag vägrade ge honom kex innan middagen, han låg på golvet och bara skrek och skrek och vad jag än gjorde så var det fel. Men det är tur nappen alltid funkar! 



Doften av pappa

Min pappa doftade väldigt speciellt. Ingen parfym, inget rakvatten eller annat tillgjort utan han doftade naturligt. Sig själv. Pappa. Gott. Efter 17 år så minns jag fortfarande hur han doftade. 


För några kvällar sedan låg jag och sambon i sängen och pratade och plötsligt var den bara där. Doften av pappa. Hela rummet fylldes av doften av min pappa och jag bara visste att han var där. Jag har inte känt hans närvaro på flera år. Jag har inte ens drömt om pappa på flera år, sist jag kan minnas att jag drömde om honom var strax efter hans begravning. Snart 17 år sedan. 

Men nu var han här. I vårat sovrum. Och doftade så gott, doftade sig själv. Jag somnade strax efter det och sov som en stock med en känsla av lugn i hela kroppen. En känsla av lycka och trygghet. Han var där. 

Och idag är det 17 år sedan jag träffade honom för sista gången. 17 år sedan jag senast hörde hans röst. Jag har glömt bort hur hans röst lät för längesen. Imorgon bitti är det 17 år sedan jag såg honom ligga på bårhuset. 17 år sedan jag senast strök honom på kinden. Rörde honom. 17 år sedan. 

Konstigt hur man överlever och blir lycklig igen utan en person man trodde man skulle dö utan. 


När tiden går för snabbt

Okej, det är alltså bröllopsdags om några månader (än så länge håller vi datumet hemligt). Detta är året vi gifter oss! Helt galet! Innan trodde jag att inbjudningarna skulle vara beställda vid det här laget, att vi skulle kommit på ett färgtema och att jag skulle ha beställt min klänning. Hur långt vi kommit? 

INGENSTANS! 

Inbjudningarna tar 2 månader att få och vi har inte ens börjat kika på vilka vi ska ha än eller vad som ska stå på dom. Och klänningen ska vi inte ens tala om... Och ringarna kommer ta tid att göra. Vi har levt i en värld där "det är typ 1 år kvar" har snurrat så att vi skjutit upp allt planerade och plötsligt är bröllopsåret här! Det börjar bli bråttom nu 😰 Dags att ta tag i i alla fall inbjudningarna nu i veckan, jag kommer ju stressa ihjäl mig annars! Wish me luck... 


2017

Första dagen på år 2017 är här! Galet vad snabbt tiden går, känns som att 2016 knappt hann börja innan det var slut. Tiden går så mycket snabbare när man fått barn också, det har väl att göra med att man inte har en lugn stund på dagarna 😁


Vi firade ute på landet tillsammans med Anders familj och deras vänner. Svärfar lagade massa god mat och så spelade vi spel och drack lite vin. Sådär som nyår ser ut när man lever familjeliv och party inte längre lockar. Jag och Anders stannade inne vid 12 slaget eftersom Ebba låg och sov. Vi stod vid fönstret och kollade på fyrverkerier, kysstes och lovade varandra ett till år. 
Det har blivit en tradition mellan mig och Anders att vi på nyår lovar varandra ännu ett år tillsammans. Det kommer från hans föräldrar som gjort så i alla år. Väldigt fint tycker jag! 

Imorgon börjar jag jobba igen. Ser faktiskt inte alls fram emot det den här gången. Sen ska Ebba träffa en allergiläkare i veckan och så ska jag försöka tillbringa lite tid med min familj också medans folk är lite lediga :) 

Gott nytt år! 


RSS 2.0