På benen

Idag är jag på benen igen. Har fortfarande ont i magen och mår illa men kan gå rakt och kräks i alla fall inte så jag ska försöka mig på att hämta på förskolan till och med. Haha nu låter det som att det är 1 timmes promenad dit i terräng och att jag är döende men nej, det är 15 minuters asfalt 😄 Lite mediciner precis innan så ska det nog inte vara några som helst problem. I helgen blir det att ta det väldigt lugnt också. Jag är bjuden på inflyttningsfest imorgon, även det 15 minuters promenad men ska jag dit så tar jag bilen för säkerhetsskull ifall magen skulle kapsejsa och är spiknykter. Men allt beror på vad magsåret säger imorgon. 


Ska även förbi Apoteket och köpa laxerande till Ebba. Hon har så ont i sin stackars mage och ändå har hon inte fått i sig mjölkprodukter på 2 veckor nu (vi testade oss fram litegrann i 2 veckor innan det och det gick bra). Så vi börjar bli oroliga att hon blivit överkänslig mot annat också. Bara det inte är soya! Har hört att mjölkprotein och soya är lika varandra och Soyamjölk är det enda hon dricker. Hon älskar ju sin mjölk i nappflaska! Det enda hon godkänt sedan hon tvingades sluta med sin ersättning. 

Btw... innan skulle jag aldrig, aldrig köpt laxerande. Aldrig! Men vad gör man inte för sina barn när dom har ont 😕


Tankeställare

Jag var på föräldramöte på förskolan tidigare i veckan. Dom tog bl.a upp att några barn hade upptäckt att man kan trycka pennor igenom hålen på en stol och dom barnen hade haft jättekul med det. Pedagogen som berättade det sa att ibland får man bita sig i tungan som vuxen, för som vuxen är ens första instinkt att säga nej, du får inte göra så, det blir ju pennor över hela golvet. Men för barnen så är det ju ett sätt att upptäcka. För dom är det ju nytt att det går att stoppa pennor igenom hålen och dom lär sig något av det. Där fick jag mig en tankeställare för det är nog ofta man säger nej bara för att det blir jobbigt för mig som förälder, trots att det inte är farligt eller så. Ett exempel är att Ebba gärna vill köra sin egen vagn hem från förskolan. Ibland får hon göra det, ibland säger jag nej. Varför säger jag nej? För att det tar 2 timmar att komma hem då och jag tycker att det är tråkigt. Men har vi bråttom hem? Nej, det är väldigt sällan vi har bråttom hem. 


Så varför ska hon inte få köra sin egen vagn? Övning har uppenbart gett färdighet för numera är hon duktig på det. Eller ja, så länge hon tittar framåt när hon går 😄 Där var min tankeställare, om det inte är farligt eller jätteäckligt så varför skulle hon inte få upptäcka världen på sitt eget sätt? Det betyder ju inte att hon ska få bete sig som ett monster, men hon ska få höra mindre av ordet nej. Vi är dock duktiga på att alltid förklara varför hon får ett nej, vi förbjuder inte henne att göra saker utan att förklara varför hon inte får göra det. Jag tror att det är viktigt för barn, man får ju inte glömma att dom faktiskt inte från början vet VARFÖR dom inte får klättra på borden eller springa runt på restaurangen. 

Överlag har jag sån tillit till personalen på förskolan. Dom verkar väldigt inriktade på just vad barnen vill. Dom kör olika projekt med barnen och nästa projekt drar dom igång i oktober och först tänkte jag att det är väl lite väl sent men sen förklarade dom att det är för att alla barn ska få möjlighet att påverka. Dom har väntat med projektet för att se vad barnen är intresserade av och denna gång blir det förmodligen upptäckande och experiment. I våras var deras projekt promenader och grön flagg. Väldigt bra! Funkar det så bra på alla förskolor? 




Sjukskriven

Från ingenstans fick jag i förra veckan magsår. Magsår! Varifrån kommer det liksom? Det brukar man ju få av stress och jag kan inte påstå att jag är speciellt stressad. Kanske blivit någon inre stress av allt som pågår utan att jag direkt känner mig stressad. Ingen aning. 


Magsåret blir bara värre och värre och gårdagen tillbringade jag på akuten tillsammans med svärföräldrarna som kom hit och tvingade iväg mig. Dom är som två omtänksamma extraföräldrar till mig och håller koll så jag lever och mår bra. Läkaren sjukskrev mig i 1 vecka till att börja med och mår jag inte bättre efter helgen så får vi ta det utefter det. Blir förmodligen en kamera ner i halsen då. Men med vila och piller är jag förhoppningsvis fit for fight till nästa vecka! 

Alltså Anders är ju verkligen fantastisk! Han ställer alltid upp helt och fullt för mig och visar hur mycket han faktiskt älskar mig. Han både lämnar och hämtar på förskolan den här veckan trots att det innebär att han måste jobba mycket kortare dagar. Han handlar, fixar med Ebba, tvättar och ser till att allt rullar (och ringer sina föräldrar och ber dom köra mig till akuten när jag själv vägrar). Han är verkligen fantastisk och jag har otrolig tur som har just honom som min man! 

Nu är det i alla fall vila. Jag börjar ju på nya jobbet om 1 månad och det är inte värt det att vara dålig då! Om det så betyder kameror i halsen, extra sjukskrivning nu, vila, endast nyponsoppa dagarna i enda så är det så det får vara! 😬



Min pottkalender

Alltså vi är så stolta! Vi har börjat potträna lite smått och det går hur bra som helst! ☺️ Ebba har helst blöja på sig och det är inte alltid vi får ta av den men när hon väl går naken här hemma så kan hon gå naken i flera timmar utan en enda olycka, hon går på pottan så fort hon behöver kissa eller bajsa och vi behöver inte påminna henne. Vi är så imponerade! Det var dom första 2 veckorna som det hände några olyckor på golvet men nu går det jättebra. Jag beställde hem en bok som heter "min pottkalender" där hon får klistra en kissdroppe eller en bajskorv varje gång hon gjort något på pottan och det verkar faktiskt gå hem. 


Nu hoppas jag att jag inte jinxat detta bara 😄 Men så skönt om hon faktiskt kunde vara helt blöjfri när hon är 2,5 år. Det är ändå 6 månader dit så vi har gott om tid på oss att ta det lugnt. Enda nackdelen är väl att det snart är för kallt för att gå ute i vanliga kläder och träna på det, jag vill ju inte att hon kissar ner sin overall titt som tätt. Men vi får väl komma på något sen ☺️


Kunde inte hålla mig

Skrev ju i tidigare inlägg att jag imorgon ska komma med en nyhet och äh, jag har hållit mig tillräckligt länge med tanke på att allt skulle vara klart och jag ville att alla på jobbet skulle veta först. 


MEN JAG HAR FÅTT NYTT JOBB! 
Jag är så jäkla glad och vill att det ska bli 1 november nu så att jag kan börja. Det är mitt absoluta drömjobb, ja i alla fall nu, det är ju omöjligt att veta egentligen när man inte arbetat med sånt innan ☺️ Jag kommer jobba på en anstalt för män som går under lagen om vård av missbruk (LVM). En nattjänst precis som jag har idag men kroppen lär få en chock när jag går från mitt jobb idag där jag i princip bara tittar på tv och inte utvecklas nånting mot att det faktiskt blir action på nätterna och jag ska lära mig massa nytt! 

Däremot kommer inte mina tider passa Anders jobb lika bra som idag så vi ska skaffa en till bil som Anders ska ha. Idag kommer jag hem vid 7.30 från jobbet och då tar Anders bilen och kör Ebba till förskolan och sedan tar han bilen till jobbet. Jag kommer komma hem senare på morgonen så Anders skulle vara tvungen att åka kommunalt men då ska han lämna på förskolan till kl 8 (vi vill inte lämna tidigare och egentligen börjar Anders jobba kl 8), sen i vinter när det inte går att lämna vagnen på förskolan så ska han hem och lämna vagnen och sedan till tåget. Han skulle typ komma fram till jobbet lagom till lunch, haha. Sen kommer det hända att han får hämta då och då också och då måste han åka tidigare från jobbet. Men det är det värt för mitt nya jobb! 😄
Yeeey! 


Mycket nu

Det är mycket nu inför flytten men som tur är så delar vi på alla tråkiga samtal man måste ringa för att flytta på saker m.m. Vi har dock inte börjat packa än, men där har vi tid på oss fortfarande. 


Jag bävar inför alla utgifter dock... blir dubbla boendekostnader under 6 veckor, dubbla hemförsäkringar, flyttfirma, golvfirma, tapeter, Ikea, dubbla lån... får ångest bara jag tänker på det men under 6 veckor kommer vi ha närmare 7 miljoner i lån! SJU MILJONER! 😰 Ångest. Och på det ska vi dessutom skaffa en till bil. Varför vi ska göra det kommer jag berätta imorgon 😉

Men ja, ångest. Jag ser så fram emot nya huset men inte allt runt omkring för det är fan inte kul att flytta. Jag har en kompis som har flyttat typ 6 gånger på 1 år. Helt galet! Jag hade lagt mig ner och gråtit vid flytt nr 2. Jag vill fasen lägga mig ner och gråta nu när jag tänker på att packa och packa upp haha. Planen är att fira jul hemma hos oss i år också då vi kommer ha största utrymmet för min skitstora familj så vi har ungefär 6 veckor på oss att få i ordning. Men det borde inte vara några problem, är ju egentligen bara ett måste att mellanvåningen med kök, matsal, lekrum och vardagsrum är färdigt. Sen om det är kaos i sovrummen eller källaren gör inte så mycket. 

Men ja. Mycket nu. 
Någon som älskar att bygga Ikea-möbler? 


Bakslag

Idag kom dagen då jag bröt ihop totalt. Inne på förskolan. Lämningarna har alltid gått jättebra med Ebba, hon har älskat att vara på förskolan så det har känts skönt att lämna henne där. Tills den här veckan... Ebba har varit jätteledsen varje dag. Redan hemma säger hon ibland att hon inte vill gå och när vi kommer in på förskolegården så kryper hon upp i min eller Anders famn och så vägrar hon släppa och när vi väl går så gråter och skriker hon efter mig/honom. 


Idag blev det för mycket. Hon har även fått svårt att somna på förskolan samt vill ha sin snuttefilt i handen hela tiden (hennes stora trygghet). Jag gjorde alla fel man kan göra vid en lämning. Jag var en förälder med ont i hjärtat. Jag gjorde en alldeles för lång lämning och jag bröt ihop och grät med henne i min famn. Jag kunde inte hålla mig när hon grät och höll krampaktigt i mig. Allt jag ville var att gå därifrån med henne i min famn. 

Jag vet inte vad det kan vara som orsakat detta. Här hemma är allt som vanligt, vi har inte börjat packa så den kommande flytten märks inte av än. Jag och Anders bråkar inte. Ebba har inte varit hos barnvakt... på förskolan är allt som vanligt förutom att dom skolar in nya barn. Annars är det samma personal, samma rutiner, samma allt. Pedagogen som var med när jag bröt ihop sa att hon ringer mig och så ska vi ta ett möte i eftermiddag. Jag vet ju att detta inte är någon fara, jag vet att alla föräldrar går igenom det här men jag vill inte gå igenom detta! Jag vill inte att mitt barn ska vara ledsen på förskolan. Jag vill inte att mitt barn ska må dåligt. 



Jag köpte ett hus utan att okeja med Anders först

Japp! Jag ringde Anders och sa att vi köpt ett hus för 5 miljoner. Men det är vårt drömhus så det var okej! 


Dagen innan vårt bröllop så skrev vi papper på vårt nya hus. Jag är så lycklig så jag kommer skryta om det där huset i all evighet. Läs noga nu.... maaaatsaaal på 24 kvm (lika stor som Anders lägenhet var när vi träffades haha)! Bastu! Pool! Vinkällare! Så många sovrum att vi kommer använda ett av dom som förråd för att vi inte kommer på något annat sätt att inreda ett till sovrum. Så glad! 

I mitten av oktober får vi tillträde så då ska vi måla om i några rum samt slipa golvet i matsalen, annars finns inga renoveringsbehov vilket är skönt när man har småbarn. Skulle inte orka hålla på hur mycket som helst. Kommer dock aldrig våga sova ensam i det huset, knappt så jag vågar det idag och det nya huset är mycket större än detta 😄

Vi håller på och säljer vårat hus i detta nu. Igår hade vi första visningen och det kom 3 sällskap. På söndag har vi nästa visning och efter det kommer domen. Blir det någon budgivning? Jag börjar få lite panik för grannen säljer sitt samtidigt nu och dom fick inga bud på deras visningar för att folk ville kolla in vårat först. Vilket ju är jättepositivt, men tänk om alla föredrar grannens! Vilken panikartad tanke att stå med 2 hus för att ingen köper det ena. 

Håll tummarna för oss! Och herregud vad jag kommer bomba alla sociala medier sen med skrytbilder på nya huset Hahah. Speciellt till våren när poolen är fylld. OCH ingen insyn alls! Vilket betyder nakenbaaad och sol. 


RSS 2.0