Ibland så

Enda sedan Ebba föddes har jag känt att något är fel i min kropp. Jag har inte kunnat sätta fingret på det men nånting är inte bra. I 1,5 år har jag sagt att det är sköldkörteln men läkare har inte lyssnat. Min övervikt på 25 kg som jag åkte på efter graviditeten har skyllts på hormoner och att "kroppen förändras" efter en graviditet. Och ja, absolut förändras den men jag känner ingen annan som efter 2 år fortfarande har varenda ett av sina 25 gravidkilon kvar. Ingen. Jag har tränat, jag har ätit med sunt förnuft, jag har svullat, jag har ätit lchf, Viktväktarna och måltidsdrycker. Inget har funka. Men hormoner säger läkarna. 


Detta år har varit jobbigt, jag har haft mycket magsmärtor, kräkts och varit sängliggandes till och från. 

Dom senaste månaderna har dessutom varit hemska vad gäller min trötthet. Jag har varit väldigt trött och slutkörd länge men nu har det gått över styr. Jag sover 12-15 timmar per dygn. När jag lämnat Ebba på förskolan så åker jag hem och lägger mig och sedan sover jag fram tills hon ska hämtas i princip, trots att jag sovit ostört hela natten. Nu när Anders har varit bortrest så har jag gått och lagt mig tillsammans med Ebba varje kväll kl 19. Sen har jag sovit tills klockan ringt vid 7, då har jag fått tvinga mig själv att kliva upp. Det är hemskt! Hemskt att känna sig som en tråkig mamma som bara är trött hela tiden, en som inte orkar leka och busa som pappa. En som hela dagarna tänker på när hon kan gå och lägga sig igen. Det har gått så långt att jag tackat nej till planer mitt på dagen för att jag behövt sova... Så illa är det nu. 

Hela tiden har jag sagt sköldkörteln. Jag har alla tecken på att det är underfunktion i sköldkörteln. Ingen har lyssnat. Förrän förra veckan! Jag bokade ännu en tid på vc och fick en fantastisk läkare! Jag gick dit, hon frågade vad jag ville, jag sa att jag vill kolla glutenintolerans, laktos, en gastroskopi  samt sköldkörteln och hon fixade allt åt mig på en gång! Igår fick jag ett brev att jag skulle infinna mig på vc idag. Jag gick dit och gissa vad? UNDERFUNKTION I SKÖLDKÖRTELN. 

Nej men titta där, det berättade jag för dom för bara 1,5 år sedan. Men patienten har aldrig rätt, det är ju hormoner såklart. 

Men nu så, äntligen! Jag har börjat med mediciner från och med idag, nya prover om 3 veckor för att kolla dosen och om den är okej så är det nytt läkarbesök i Januari. Kanske ordnar det sig äntligen för mig. Kanske kan jag orka träffa mina vänner igen, kanske kan jag orka busa med Ebba, kanske kan jag orka vara vaken en hel dag för första gången på veckor. Kanske, kanske kan jag till och med gå ner i vikt. Kanske. Kanske förändrar detta mitt liv. 
På måndag ska jag på gastroskopi och kanske, eller kanske inte, kommer dom fram till något mer. Vi får se. 



Inte alla män, men alla kvinnor

Har ni sett hashtagen me too? Det skrivs ju av kvinnor överallt på sociala medier för att visa hur utbrett sexuella utnyttjanden och trakasserier är. Jag tror ju att alla kvinnor varit med om det, klappar på rumpan, våldtäkt, bli tagen på brösten, sexistiska skämt, frågor om vad man hade för kläder på sig om man berättar om övergrepp m.m. 


Så var med och förändra! Var med och visa alla, speciellt alla män att det faktiskt gäller alla kvinnor! 
#metoo 



Hemma

Måste bara berätta om i lördags när vi varit i nya huset. Det var Ebbas 3e gång hon var där och vi har ju pratat mycket om att vi ska bo i ett nytt hus och hon ska få nytt rum m.m för att förbereda henne lite. I lördags när vi skulle åka hem från det huset så vände Ebba vid bilen, gick upp för trappan till huset och försökte öppna dörren. När jag frågade vad hon gjorde så sa hon "Ebba hemma". Det är till och med hemma för henne. Så skönt för det är henne jag oroat mig för och hur hon skulle ta ett annat hus men hon har ju praktiskt taget redan flyttat in! 




Nya huset. Igen.

I fredags fick vi äntligen nycklarna till nya huset! Det var en underbar känsla att kliva in där och veta att det är vårt nu. Det känns verkligen som hemma för oss alla! 


Efter Ebbas kalas i lördags tog vi med alla gäster och åkte ut och tittade på huset. Jag tror att alla gillade det. Det bästa var att när vi gått igenom källaren och mellanplanet så sa vi "ska vi gå till övervåningen då" och flera ba "va?! Finns det en till våning?" Hahah. Och så var det ett par stycken som faktiskt gick vilse i huset. Helt sjukt. Vilse! Haha. Sååå stort är det inte 😄 Men ja, det är många rum. Och otroligt mycket förvaring! Köket är litet, precis som vårt som vi har idag, men i det nya har vi sjukt mycket mer förvaring. Samma med garderober, överallt och massor. Perfekt! Det är ju det som är problemet i nya hus, det finns ingen förvaring planerad. 

På torsdag sätter Anders och hans pappa igång och fixar med tapeter och målar, tror det blir perfekt! Vi har redan kört dit 2 små lass med grejer, tänkte att det är lika bra att börja med småsaker så får flyttfirman ta det största. 

ÄNTLIGEN! 
Kommer visa före och efter bilder sen. Såklart! ☺️



2 år!

Tänk att hon fyller 2 år idag! I 2 år har hon gett oss så otroligt mycket kärlek och lycka. 




Tillbaka till vardagen

Jag sa ju upp mig från vardagen i förra veckan, slutade planera middagar, jag drack nyponsoppa till middag och Anders fick ta vad han hittade i frysen, jag slutade tvätta och gjorde absolut inget annat vettigt än lämnade och hämtade på förskolan. Och jag behövde det! I helgen skötte Anders allt, jag jobbade och jag tror att han fattade att jag behövde en paus. Men nu så, nu är jag tillbaka! Jag orkar handla, jag orkar tvätta, jag orkar planera kalas och allt det där andra som måste göras. 


Jag tror att dom flesta ibland skulle behöva en paus. Några dagar, kanske en vecka när man skiter i hur det ser ut hemma, när barnet får äta pannkakor till middag två dagar i rad bara för att det är det som finns färdigt. När hon får en extra bulle bara för att man inte har lust att tänka på mängden socker just då. När tvätthögen får växa, när det får vara leksaker och grejer precis överallt. Jag tror att fler skulle behöva ta sig den pausen ibland. Det är inte bara jobbet som tar energi och som man behöver helg och semester ifrån. Vardagen tar också energi, matlagningen och disken tar också energi. Att stimulera och leka med ett barn tar energi! 

Men nu så, nu orkar jag laga mat igen. Nu har vi rena kläder igen. Jag jobbar sakta men jag gör det i alla fall. Det känns bra. 



Julen är här...

Nej det är den inte. Men snart så! Så jag tänkte publicera en liten jullista för er som är intresserade.
 
 
Är det ett nöje att slå in julklapparna eller är det rena mardrömmen?
Ett nöje
 
Adventsljusstake VS julstjärna?
Ljusstake såklart.
 
Vad dricker du helst till julmaten?
Julmust. Jag tar varje ursäkt jag kan komma på för att få dricka julmust.
 
Har du en äkta gran eller kör du på plastgranen?
Äkta! Det kommer aldrig komma in en plastgran i mitt hem, då är jag hellre utan helt och hållet.
 
Drömjulklappen i år?
Eeeh... Typ nya, fina sängkläder kanske haha. Vad fan, jag är vuxen, vad har man då att önska liksom?! Bästa julklappen för mig är att vi firar med mina syskon och att jag inte ska jobba.
 
Vad får absolut INTE hända på julafton?
Bråk
 
En jultradition som du vill slopa?
Alkoholen. Det stör mig att ens säga att den är en jultradition i Sverige. Slopa alkoholen helt på julbordet!
 
Vilken/vilka doft/er påminner dig om julen?
Finska piroger och gran
 
Du får välja två temafärger att inreda julen med, vilka färger blir det?
Guld och rött
 
Marabou- chokladhus VS pepparkakshus? 
Marabou. Alltid marabou.
 
Var ska du fira jul i år?
Det blir faktiskt hemma hos oss i nya huset! Detta år firar vi med mina syskon så jag ser extra mycket fram emot det.
 
Det bästa med julen är...?
Att familjen samlas, man umgås, spelar spel, äter, hjälps åt och bara myser och är glada hela tiden!
 
 

Älskade, lyckliga barn!

Ebba fick ett kök i förtidig födelsedagspresent i söndags och det är så kul att se! Hon står vid det där köket varje chans hon får och lagar mat. Jag och Anders äter väl ungefär 128 låtsasmåltider om dagen. Anders får mycket blodpudding och äppelmos och jag får alltid pannkaka (både min och Ebbas favoriträtt). Det är så kul också för både igår morse och imorse så blev hon så glad när vi kom ner för trappan och hon såg köket. Hon verkligen skiner upp och det är som om hon glömt bort att hon har fått det 😄 Imorse klädde hon på sig i rekordfart  (hon klär på och av sig själv), struntade i tv och mjölk och stod och lekte med köket fram tills det var dags att åka till förskolan. 


På lördag ska vi ha kalas och då ska hon få lite matgrejer till köket av ett par av kalasgästerna. Jag tror att det blir väldigt uppskattat! 

Det är ett Ikeakök. Jag tycker att dom ser bäst ut i utförande men skittråkiga i färg då det bara är trä så jag spraymålade översta skivan i vitt och alla smådetaljer i guld. Dom i guld vart inte perfekta men oavsett kommer köket att slitas så jag struntade i att göra om allt. Det blev väldigt fint i alla fall! Längtar tills hon ska få ett helt eget lekrum där vi kan samla allt! 



En sån där lista

När går du upp?
Kl. 7 när jag ska lämna på förskolan. På helgerna när Anders är hemma så får jag oftast sovmorgon till ca 10. Annars kliver jag upp när Ebba säger att det är dags att kliva upp (ca 8.30).
 
Vad är det första du gör varje morgon?
Tar på mig strumpor
 
Hur lång tid spenderar du i badrummet varje morgon?
Oj det är inte många minuter... 10 minuter kanske om ens det.
 
Är frukost viktig?
Den är viktigare efter att jag fick barn. När jag var gravid så fick jag ju in vanan att äta frukost varje morgon så jag gör oftast det nu också. Men det är ingen katastrof för mig att hoppa över den heller.
 
Vad äter du till frukost?
Oj... Kvarg, musli och banan eller bananpannkakor, eller weetabix som är mitt nya beroende. Nu när jag haft magsår har det blivit många mornar då jag bara har druckit ett stort glas nyponsoppa.
 
Är du morgontrött?
Åhja!
 
Vad har du för alarm?
2 olika. En snäll och en skitjobbig som gör mig lika rädd och irriterad varje gång.
 
Hur ser en perfekt morgon ut?
Anders har klivit upp med Ebba och jag vaknar av mig själv vid 9.30. Ligger och flipprar på mobilen i lugn och ro när Anders och Ebba kommer upp och så ligger vi och busar i sängen en stund.
 
Vad är det bästa med morgonen?
Att alla ser sådär mysigt förstörda ut. Det är liksom okej att lukta skit ur munnen, se ut som ett skatbo i håret och knalla runt naken. Någon skulle kunna komma på besök utan att du skulle behöva skämmas över ditt fuckface.
 
Hur går du klädd på morgonen?
I bara strumpor (ibland trosor också) om det är varmt. Om jag fryser så har jag morgonrock och strumpor. Dom där strumporna är viktiga.
 
 
Jag älskar... min familj. Alltså hela min familj med syskon, syskonbarn och rubbet.
Jag saknar... mina föräldrar.
Jag önskar... att mitt magont försvinner för alltid.
Jag brukar... sitta på toaletten jättelänga bara för att det är skönt. Jag kan kissa och sedan sitta kvar i en kvart bara för att.
Jag behöver... gå ner i vikt.
Jag fick... panik när jag tyckte att mina läppar såg jättesnea ut igår kväll.
Jag blir glad... när jag får en kram.
Jag mår bäst... tillsammans med min familj.
Jag längtar... till min och Anders bröllopsresa.

Gräsänka

Visst heter det så när mannen är bortrest? Snart åker Anders till London och ska vara där i några dagar vilket betyder att jag blir ensam hemma med aaaallt. Okej det är egentligen inte jobbigt men jag är lat och dessutom är det tråkigt att vara hemma utan Anders. Men det är bara att hoppas på att jag och Ebba är friska och på gott humör så ska det nog gå smärtfritt, haha! Önskar mest att jag kunde spara 1 veckas disk till Anders och slippa göra det själv men då skulle han väl begära skilsmässa eller nått. Det värsta med när Anders åker iväg är ju att jag måste sköta disken. Ja och sova själv, jag kan inte sova utan honom så jag brukar skeda överfallslarmet på nätterna och vara snabb med att hämta in Ebba till mig om hon vaknar till under natten.
 
Herrejösses, varför gick jag ens med på att han får åka? När vi har flyttat till nya huset är det slutrest för hans del, jag kommer aldrig sova ensam i det enorma huset! Jag däremot, jag ska börja resa mer från och med nästa år.
 
Ingen av mina vänner som behöver nånstans att sova? Vi har ett gästrum och jag är snäll.

Dagens tips

Haha jag har börjat tipsa om så mycket så detta kanske ska bli en återkommande rubrik 😄


Idag ska jag tipsa om oboybullar! Skitenkelt och snabbt att göra samt en skön kontrast till dom annars vanliga kanelbullarna man äter. Ebba ville ha färgglada bullar så vi gjorde hälften med strössel och hälften med pärlsocker. Dom ska serveras på Ebbas kalas på lördag! 



Det här med män

Så för ett par veckor sedan skickade Anders sms om att han hade adressändrat. Skitbra tänkte jag. Papprena kom hem, han öppnade och läste dom och sedan dess har dom legat på köksbordet. Jag har inte tittat på papprena för jag har tänkt att han vet vad som ska göras med dom så han får ta hand om dom. 


Igår tröttnade jag på att dom låg där och plockade upp dom. Det första jag ser är att han glömt att adressändra för en av oss i våran lilla familj. Vi är alltså 3 personer och han har glömt 1 och han har inte vid något tillfälle reagerat på att det bara står 2 namn på pappret. 

Sååå... han missade alltså Ebba. "Jag trodde inte att det behövdes, hon får ju ingen post". Eh jo, det händer att hon får post bara det att det alltid är JAG som öppnar den. Och oavsett lär ju hennes folkbokföringsadress behöva vara med hennes föräldrar. Eller? Men okej, vi betalar dubbelt då för en dubbel adressändring. 

Jag älskar Anders, det gör jag verkligen. Men vissa saker borde jag lärt mig att det bara är bättre om jag får göra det. 


Viktigt tips

Hallå har ni ätit Weetabix nån gång? Jag åt det jämt när jag var liten och har precis upptäckt det igen. Jag är beroende! 


Kom igen, prova! Weetabix, häll på mjölk och tänk på att dom drar åt sig rätt mycket och sen på med äppelmos! Och ingen billig äppelmos utan det ska vara Felix, den är godast. Sååå gott! Prova. Ebba älskar det också och skulle gärna äta det till middag också. Anders kommentar när han fick smaka var "det är inte lika äckligt som det ser ut". Alltså väl godkänd! 



På benen

Idag är jag på benen igen. Har fortfarande ont i magen och mår illa men kan gå rakt och kräks i alla fall inte så jag ska försöka mig på att hämta på förskolan till och med. Haha nu låter det som att det är 1 timmes promenad dit i terräng och att jag är döende men nej, det är 15 minuters asfalt 😄 Lite mediciner precis innan så ska det nog inte vara några som helst problem. I helgen blir det att ta det väldigt lugnt också. Jag är bjuden på inflyttningsfest imorgon, även det 15 minuters promenad men ska jag dit så tar jag bilen för säkerhetsskull ifall magen skulle kapsejsa och är spiknykter. Men allt beror på vad magsåret säger imorgon. 


Ska även förbi Apoteket och köpa laxerande till Ebba. Hon har så ont i sin stackars mage och ändå har hon inte fått i sig mjölkprodukter på 2 veckor nu (vi testade oss fram litegrann i 2 veckor innan det och det gick bra). Så vi börjar bli oroliga att hon blivit överkänslig mot annat också. Bara det inte är soya! Har hört att mjölkprotein och soya är lika varandra och Soyamjölk är det enda hon dricker. Hon älskar ju sin mjölk i nappflaska! Det enda hon godkänt sedan hon tvingades sluta med sin ersättning. 

Btw... innan skulle jag aldrig, aldrig köpt laxerande. Aldrig! Men vad gör man inte för sina barn när dom har ont 😕


Tankeställare

Jag var på föräldramöte på förskolan tidigare i veckan. Dom tog bl.a upp att några barn hade upptäckt att man kan trycka pennor igenom hålen på en stol och dom barnen hade haft jättekul med det. Pedagogen som berättade det sa att ibland får man bita sig i tungan som vuxen, för som vuxen är ens första instinkt att säga nej, du får inte göra så, det blir ju pennor över hela golvet. Men för barnen så är det ju ett sätt att upptäcka. För dom är det ju nytt att det går att stoppa pennor igenom hålen och dom lär sig något av det. Där fick jag mig en tankeställare för det är nog ofta man säger nej bara för att det blir jobbigt för mig som förälder, trots att det inte är farligt eller så. Ett exempel är att Ebba gärna vill köra sin egen vagn hem från förskolan. Ibland får hon göra det, ibland säger jag nej. Varför säger jag nej? För att det tar 2 timmar att komma hem då och jag tycker att det är tråkigt. Men har vi bråttom hem? Nej, det är väldigt sällan vi har bråttom hem. 


Så varför ska hon inte få köra sin egen vagn? Övning har uppenbart gett färdighet för numera är hon duktig på det. Eller ja, så länge hon tittar framåt när hon går 😄 Där var min tankeställare, om det inte är farligt eller jätteäckligt så varför skulle hon inte få upptäcka världen på sitt eget sätt? Det betyder ju inte att hon ska få bete sig som ett monster, men hon ska få höra mindre av ordet nej. Vi är dock duktiga på att alltid förklara varför hon får ett nej, vi förbjuder inte henne att göra saker utan att förklara varför hon inte får göra det. Jag tror att det är viktigt för barn, man får ju inte glömma att dom faktiskt inte från början vet VARFÖR dom inte får klättra på borden eller springa runt på restaurangen. 

Överlag har jag sån tillit till personalen på förskolan. Dom verkar väldigt inriktade på just vad barnen vill. Dom kör olika projekt med barnen och nästa projekt drar dom igång i oktober och först tänkte jag att det är väl lite väl sent men sen förklarade dom att det är för att alla barn ska få möjlighet att påverka. Dom har väntat med projektet för att se vad barnen är intresserade av och denna gång blir det förmodligen upptäckande och experiment. I våras var deras projekt promenader och grön flagg. Väldigt bra! Funkar det så bra på alla förskolor? 




Sjukskriven

Från ingenstans fick jag i förra veckan magsår. Magsår! Varifrån kommer det liksom? Det brukar man ju få av stress och jag kan inte påstå att jag är speciellt stressad. Kanske blivit någon inre stress av allt som pågår utan att jag direkt känner mig stressad. Ingen aning. 


Magsåret blir bara värre och värre och gårdagen tillbringade jag på akuten tillsammans med svärföräldrarna som kom hit och tvingade iväg mig. Dom är som två omtänksamma extraföräldrar till mig och håller koll så jag lever och mår bra. Läkaren sjukskrev mig i 1 vecka till att börja med och mår jag inte bättre efter helgen så får vi ta det utefter det. Blir förmodligen en kamera ner i halsen då. Men med vila och piller är jag förhoppningsvis fit for fight till nästa vecka! 

Alltså Anders är ju verkligen fantastisk! Han ställer alltid upp helt och fullt för mig och visar hur mycket han faktiskt älskar mig. Han både lämnar och hämtar på förskolan den här veckan trots att det innebär att han måste jobba mycket kortare dagar. Han handlar, fixar med Ebba, tvättar och ser till att allt rullar (och ringer sina föräldrar och ber dom köra mig till akuten när jag själv vägrar). Han är verkligen fantastisk och jag har otrolig tur som har just honom som min man! 

Nu är det i alla fall vila. Jag börjar ju på nya jobbet om 1 månad och det är inte värt det att vara dålig då! Om det så betyder kameror i halsen, extra sjukskrivning nu, vila, endast nyponsoppa dagarna i enda så är det så det får vara! 😬



Min pottkalender

Alltså vi är så stolta! Vi har börjat potträna lite smått och det går hur bra som helst! ☺️ Ebba har helst blöja på sig och det är inte alltid vi får ta av den men när hon väl går naken här hemma så kan hon gå naken i flera timmar utan en enda olycka, hon går på pottan så fort hon behöver kissa eller bajsa och vi behöver inte påminna henne. Vi är så imponerade! Det var dom första 2 veckorna som det hände några olyckor på golvet men nu går det jättebra. Jag beställde hem en bok som heter "min pottkalender" där hon får klistra en kissdroppe eller en bajskorv varje gång hon gjort något på pottan och det verkar faktiskt gå hem. 


Nu hoppas jag att jag inte jinxat detta bara 😄 Men så skönt om hon faktiskt kunde vara helt blöjfri när hon är 2,5 år. Det är ändå 6 månader dit så vi har gott om tid på oss att ta det lugnt. Enda nackdelen är väl att det snart är för kallt för att gå ute i vanliga kläder och träna på det, jag vill ju inte att hon kissar ner sin overall titt som tätt. Men vi får väl komma på något sen ☺️


Kunde inte hålla mig

Skrev ju i tidigare inlägg att jag imorgon ska komma med en nyhet och äh, jag har hållit mig tillräckligt länge med tanke på att allt skulle vara klart och jag ville att alla på jobbet skulle veta först. 


MEN JAG HAR FÅTT NYTT JOBB! 
Jag är så jäkla glad och vill att det ska bli 1 november nu så att jag kan börja. Det är mitt absoluta drömjobb, ja i alla fall nu, det är ju omöjligt att veta egentligen när man inte arbetat med sånt innan ☺️ Jag kommer jobba på en anstalt för män som går under lagen om vård av missbruk (LVM). En nattjänst precis som jag har idag men kroppen lär få en chock när jag går från mitt jobb idag där jag i princip bara tittar på tv och inte utvecklas nånting mot att det faktiskt blir action på nätterna och jag ska lära mig massa nytt! 

Däremot kommer inte mina tider passa Anders jobb lika bra som idag så vi ska skaffa en till bil som Anders ska ha. Idag kommer jag hem vid 7.30 från jobbet och då tar Anders bilen och kör Ebba till förskolan och sedan tar han bilen till jobbet. Jag kommer komma hem senare på morgonen så Anders skulle vara tvungen att åka kommunalt men då ska han lämna på förskolan till kl 8 (vi vill inte lämna tidigare och egentligen börjar Anders jobba kl 8), sen i vinter när det inte går att lämna vagnen på förskolan så ska han hem och lämna vagnen och sedan till tåget. Han skulle typ komma fram till jobbet lagom till lunch, haha. Sen kommer det hända att han får hämta då och då också och då måste han åka tidigare från jobbet. Men det är det värt för mitt nya jobb! 😄
Yeeey! 


Mycket nu

Det är mycket nu inför flytten men som tur är så delar vi på alla tråkiga samtal man måste ringa för att flytta på saker m.m. Vi har dock inte börjat packa än, men där har vi tid på oss fortfarande. 


Jag bävar inför alla utgifter dock... blir dubbla boendekostnader under 6 veckor, dubbla hemförsäkringar, flyttfirma, golvfirma, tapeter, Ikea, dubbla lån... får ångest bara jag tänker på det men under 6 veckor kommer vi ha närmare 7 miljoner i lån! SJU MILJONER! 😰 Ångest. Och på det ska vi dessutom skaffa en till bil. Varför vi ska göra det kommer jag berätta imorgon 😉

Men ja, ångest. Jag ser så fram emot nya huset men inte allt runt omkring för det är fan inte kul att flytta. Jag har en kompis som har flyttat typ 6 gånger på 1 år. Helt galet! Jag hade lagt mig ner och gråtit vid flytt nr 2. Jag vill fasen lägga mig ner och gråta nu när jag tänker på att packa och packa upp haha. Planen är att fira jul hemma hos oss i år också då vi kommer ha största utrymmet för min skitstora familj så vi har ungefär 6 veckor på oss att få i ordning. Men det borde inte vara några problem, är ju egentligen bara ett måste att mellanvåningen med kök, matsal, lekrum och vardagsrum är färdigt. Sen om det är kaos i sovrummen eller källaren gör inte så mycket. 

Men ja. Mycket nu. 
Någon som älskar att bygga Ikea-möbler? 


Bakslag

Idag kom dagen då jag bröt ihop totalt. Inne på förskolan. Lämningarna har alltid gått jättebra med Ebba, hon har älskat att vara på förskolan så det har känts skönt att lämna henne där. Tills den här veckan... Ebba har varit jätteledsen varje dag. Redan hemma säger hon ibland att hon inte vill gå och när vi kommer in på förskolegården så kryper hon upp i min eller Anders famn och så vägrar hon släppa och när vi väl går så gråter och skriker hon efter mig/honom. 


Idag blev det för mycket. Hon har även fått svårt att somna på förskolan samt vill ha sin snuttefilt i handen hela tiden (hennes stora trygghet). Jag gjorde alla fel man kan göra vid en lämning. Jag var en förälder med ont i hjärtat. Jag gjorde en alldeles för lång lämning och jag bröt ihop och grät med henne i min famn. Jag kunde inte hålla mig när hon grät och höll krampaktigt i mig. Allt jag ville var att gå därifrån med henne i min famn. 

Jag vet inte vad det kan vara som orsakat detta. Här hemma är allt som vanligt, vi har inte börjat packa så den kommande flytten märks inte av än. Jag och Anders bråkar inte. Ebba har inte varit hos barnvakt... på förskolan är allt som vanligt förutom att dom skolar in nya barn. Annars är det samma personal, samma rutiner, samma allt. Pedagogen som var med när jag bröt ihop sa att hon ringer mig och så ska vi ta ett möte i eftermiddag. Jag vet ju att detta inte är någon fara, jag vet att alla föräldrar går igenom det här men jag vill inte gå igenom detta! Jag vill inte att mitt barn ska vara ledsen på förskolan. Jag vill inte att mitt barn ska må dåligt. 



RSS 2.0